”To know that a person is in some sense ’religious’ is not as important as to know the role religion plays in the economy of his life” (Allport & Ross, 1967)

Kommentarer inaktiverade för

Filed under 0-Diverse

Om studien

Betraktad såhär från en fläck på jorden där kyrkorna står tomma  och i slutet av en universitetsutbildning som till stor del ändå handlat om att förstå något om människans inre och hur hon ser på sitt liv, men där ämnet religion i stort sett inte berörts, kunde man lockas att tro att den senare verkligen har spelat ut sin roll. Ungefär som Sigmund Freud för snart hundra år sedan förutspådde skulle ske. Men det stämmer ju bara inte. Dels är en majoritet av jordens befolkning alltjämt troende och via migration till Sverige och vårt närområde är det rimligt att förmoda att religiösa eller andliga föreställningsvärldar även framöver kommer att spela en roll i konsultations- och terapisituationer. Dels verkar den sekulariseringsprocess som pågått i vår del av världen ha ersatts av något som inte är mer rationellt än vad som fanns här innan.

Oberoende mätningar visar att svensken hyser en mängd föreställningar om tillvaron, om en hinsides verklighet och om metafysiska samband och fenomen, som vetenskapen inte kan belägga. Resultaten är likartade i andra västländer, som USA och Storbritannien. Acceptansen eller intresset för sådant som reinkarnation, varsel, telepati, kommunikation med avlidna anhöriga, mm, är stor. Medan flera av de föreställningar och fenomenen som adresseras i dessa undersökningar överlappar med vad som brukar kallas vidskepelse och torde ha kunnat samexistera med den länge dominerande religionen så är till exempel reinkarnation en jämförelsevis exotisk föreställning i en kristen kulturkrets. I de undersökningar som nämns ovan får tanken att individen ska återfödas i en ny fysisk kropp stöd av cirka var fjärde tillfrågad. Hammer (2004) skriver att ”[p]å bara fyrtio år har reinkarnation gått från att vara en uppfattning spridd bland medlemmarna i några teosofiska och ockultistiska kretsar till att bli en av vår tids mest allmänt omfattade religiösa föreställningar”.

Sammantaget brukar sådana föreställningar hänföras till det som kallas ”new age” och till vissa delar av den så kallade ”nyandligheten”. Den här studien kommer fokusera på denna typ av andlighet.

 

Kommentarer inaktiverade för Om studien

Filed under 00-Översikt

Tecken i tiden

En läsning av tevetablån för en vecka i månadsskiftet november-december 2014 ger vid handen att det visas åtminstone sex olika realityserier med föregivna experter på andar och övernaturliga fenomen som är allmänheten behjälpliga med att lösa olika problem: Medium i lagens namn, Rescue mediums, Det okända, Ghost Hunters, samt Onda andars hus (samtliga i Kanal 7, som ingår i TV4). Till detta ska läggas höstens storsatsning i genren: ”En natt på slottet”. Den senare är en originalserie i åtta avsnitt, där kända svenskar får tillbringa en natt på Bogesunds Slott utanför Vaxholm i sällskap av ”nordens främsta och mest respekterade medium Lena Ranehag”. På TV4:s hemsida går det vidare att läsa att ”Lena kommer vara länken mellan stjärnorna och andevärlden, stjärnorna kommer få en glimt av sin framtid, möta det förflutna och få uppleva andevärlden”. I SVT 2 visas denna vecka ett avsnitt av ”Från Sverige till himlen”, som på kanalens hemsida presenteras som en ”[s]vensk livsåskådningsserie”, med programledaren Anna Lindman. Veckans avsnitt beskrivs såhär:

Anna åker till Karlstad och träffar Anna-Lena, som kallar sig medium och säger sig kunna hitta försvunna saker, tala med döda och se vem som kommer runt knuten. Anna-Lena är född i Lappland och fick veta redan när hon var liten att hon hade särskilda gåvor, men vem som helst kan lära sig, menar hon och tar med Anna ut för att öva.

Hammer (2004) kommenterar en IKEA-katalog där kunderna uppmanas att inreda på ett visst sätt för att ”energin ska strömma fritt”. En färg förordas för dess helande kvaliteter. Författaren skriver att ”det som för bara ett tiotal år sedan hade uppfattats som ett lagom kontroversiellt och exotiskt intresse är idag närapå en del av den svenska genomsnittskulturen”. En reporter från Dagens Nyheter (Utterström, 2014, 13 april) beskriver i reportaget ”Andligt smörgåsbord eller kulturell Prozac – de nya tiden är här” hur överraskad han blir av att hitta representanter från Korskyrkan på en Kropp och själ-mässa i Solnahallen, omgivna av en mängd aktiviteter och tjänster av new agekaraktär. ”Vill du bli frisk? Vi ber för rygg- och ledbesvär, huvudvärk, allergier, syn- eller hörselproblem, smärtor eller skador i kroppen m m”, står det på kyrkans banderoll. Reportern tänker tillbaka på sin uppväxt i ett frikyrkligt hem: ”De som mediterade med kristaller eller ägnade sig åt reikihealing var förtappade själar. Till och med psykologen Lars-Eric Uneståhl, som hjälpt elitidrottsmän med mental träning, ansågs suspekt och eventuellt i förbindelse med onda makter”. Även Svenska kyrkan har tagit intryck av dessa nya strömningar. I Engelbrektskyrkan i Stockholm arrangerades under en period gudstjänster med ”Oneness-blessing”, även kallad ”deeksha”. Kyrkans tidning fanns på plats under premiären och rapporterade om ovanligt många och aktiva besökare, samt om en relativt låg medelålder:

Förra onsdagen tog sig ungefär fyrahundra personer genom regn och blåst till Engelbrektskyrkan i Stockholm för att närvara vid Europas första gudstjänst med Oneness-blessing. Det var onekligen en ovanlig kväll, det hör inte till vanligheten att kyrkan är fullsatt på en vardagskväll. Det hör inte heller till vanligheten att så många aktivt deltar i mässan och inte heller att medelåldern på besökarna är mellan 35 och 40 år.

Den kristet orienterade hemsidan BibelFokus kommenterar arrangemanget: ”Svenska kyrkan erbjuder det ockulta ’andedopet’ i mässan!”

Kommentarer inaktiverade för Tecken i tiden

Filed under 00-Översikt

Uppsats

Examensarbete från Stockholms universitet, Psykologiska institutionen:

NY ANDLIGHET, MEN GAMLA UTMANINGAR1

Samtidigt med att intresset för traditionell religion mattats av i västvärlden har det skett en tillväxt av en holistisk, individualistisk och framstegsoptimistisk andlighet, så kallad nyandlighet eller new age. Psykologisk forskning har visat att anhängare av denna andlighet på gruppnivå har en profil som eventuellt korrelerar med ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhängarna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen. Intervjuer med elva anhängare genomfördes under hösten 2009. Analysen visade att informanterna i hög grad underkände dessa villkor eller begränsningar vilket kan tolkas i samma riktning som tidigare forskningsresultat. Vid sidan av en möjlig individuell disposition föreslås en påverkan som utgår från själva tankesystemet vara en inte obetydlig faktor i dessa resultat. Modeller för hur differentiera mellan dels typ av engagemang, dels olika slags andligheter, skissas.

1 Ett stort tack till min handledare Björn Edlund och till de elva respondenter som gjorde undersökningen möjlig genom sitt generösa deltagande.

Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Uppsats

Filed under 01-Uppsats

Intro

Flera oberoende undersökningar på senare år har kunnat visa att svensken hyser en mängd föreställningar om tillvaron som vetenskapen inte kan belägga. Acceptansen eller intresset för sådant som reinkarnation, varsel, astrologi, telepati och kommunikation med avlidna anhöriga är stor (Boström, 2008, 16 juli; Centrum för Samtidsanalys, 2009, februari; Sjödin, 2002). Resultaten är likartade i andra västländer, som USA (Harris Interactive, 2013, december) och Storbritannien (Ipsos MORI, 2012).

­­­­­Medan flera av de föreställningar och fenomenen som adresseras i dessa undersökningar överlappar med vad som brukar kallas vidskepelse och torde ha kunnat samexistera med den länge dominerande religionen så är till exempel reinkarnation en jämförelsevis exotisk föreställning i en kristen kulturkrets. I de undersökningar som nämns ovan får tanken att individen ska återfödas i en ny fysisk kropp stöd av cirka var fjärde tillfrågad. Hammer (2004) skriver att ”[p]å bara fyrtio år har reinkarnation gått från att vara en uppfattning spridd bland medlemmarna i några teosofiska och ockultistiska kretsar till att bli en av vår tids mest allmänt omfattade religiösa föreställningar” (s. 203).

Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Intro

Filed under 02-Introduktion

New age och nyandlighet

Det är förmodligen möjligt att bejaka påståendena i dessa undersökningar med olika grad av allvar, övertygelse eller infärgning. För några utgör sådana tankar delar av en mer eller mindre sammanhängande livsfilosofi, som de identifierar sig med och är beredda att argumentera för, medan de för andra inte har samma centrala betydelse. Geels och Wikström (2006) föreslår en uppdelning i kunder, sökare och kärntrupp, där de senare i högre grad omfattar vissa föreställningar som en genomtänkt världsåskådning. När reinkarnationstanken och liknande är delar av ett sammanhängande tankesystem tangerar det vad som brukar kallas new age och delar av den så kallade nyandligheten (Frisk, 1998). Hur detta område bör avgränsas eller benämnas råder det delade meningar om. Frisk (2007b) föreslår att forskarna börjar om från grunden och med statistiska medel kommer fram till lämpliga kategorier.

I föreliggande studie används ”nyandlighet”, ”den nya andligheten”, ”new age”, med flera benämningar, synonymt. Vad som avses är en i stort sett oorganiserad andlighet med en individualistisk, progressiv syn på reinkarnation och karma, liksom med en föreställning om att människan steg för steg utvecklas mot emotionell och kognitiv fullkomning.

Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för New age och nyandlighet

Filed under 0-Diverse

Uppkomst och bakgrund

Hammer (2004) skriver att de religiösa eller andliga influenserna går att spåra tillbaka till romantiken som var en motrörelse till upplysningen. Mesmerism, romantisk panteism, spiritism och ockultism är företeelser från den epoken som på olika vägar kommit att bidra till denna moderna andlighet. Sjödin (2002) lyfter även han fram kopplingen till romantiken i början av 1800-talet. Kärfve (1998) menar att new age rentav fångat upp eller förvaltar tankegångar som går tillbaka på gnosticismen, en rörelse som var levande vid tiden för kristendomens uppkomst.

Vanligt (Frisk, 2007a; Rotstein, 1997; Wikström, 1998) är dock att förlägga startpunkten för new age till slutet av 1960- och början av 1970-talet. Olika religiösa och psykologiska strömningar förenades då med den utopiska och samhällskritiska ungdomsrörelse som uppstått på den amerikanska västkusten med bland annat kampen för de svartas rättigheter, hippiekulturen, motståndet emot USA:s inblandning i Vietnamkriget och ett ifrågasättande av de ideal som fanns för familjebildning. Epoken porträtterades i Milos Formans film ”Hair” (Butler, Greenhut, Persky & Forman, 1979). Titeln på sången ”Age of Aquarius” som inleder filmen syftar på den astrologiska föreställningen att mänskligheten står på tröskeln till Vattumannens tidsålder. Ferguson (1982, refererat i Wikström, 2008) menar att tvåtusen år av krig och mörker då kommer att vara till ända och att en lika lång period av fred och kärlek väntar.

Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Uppkomst och bakgrund

Filed under 02-Introduktion

Uppkomst och bakgrund

Hammer (2004) skriver att de religiösa eller andliga influenserna går att spåra tillbaka till romantiken som var en motrörelse till upplysningen. Mesmerism, romantisk panteism, spiritism och ockultism är företeelser från den epoken som på olika vägar kommit att bidra till denna moderna andlighet. Sjödin (2002) lyfter även han fram kopplingen till romantiken i början av 1800-talet. Kärfve (1998) menar att new age rentav fångat upp eller förvaltar tankegångar som går tillbaka på gnosticismen, en rörelse som var levande vid tiden för kristendomens uppkomst.
Vanligt (Frisk, 2007a; Rotstein, 1997; Wikström, 1998) är dock att förlägga startpunkten för new age till slutet av 1960- och början av 1970-talet. Olika religiösa och psykologiska strömningar förenades då med den utopiska och samhällskritiska ungdomsrörelse som uppstått på den amerikanska västkusten med bland annat kampen för de svartas rättigheter, hippiekulturen, motståndet emot USA:s inblandning i Vietnamkriget och ett ifrågasättande av de ideal som fanns för familjebildning. Epoken porträtterades i Milos Formans film ”Hair” (Butler, Greenhut, Persky & Forman, 1979). Titeln på sången ”Age of Aquarius” som inleder filmen syftar på den astrologiska föreställningen att mänskligheten står på tröskeln till Vattumannens tidsålder. Ferguson (1982, refererat i Wikström, 2008) menar att tvåtusen år av krig och mörker då kommer att vara till ända och att en lika lång period av fred och kärlek väntar.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Uppkomst och bakgrund

Filed under 0-Diverse

Ett smörgåsbord

En ofta använd metafor för att beskriva new age är att denna skulle vara som ett smörgåsbord från vilket de intresserade plockar ihop sin egen världsåskådning (Granqvist & Hagekull, 2001; Vitz, 1977; Wikström, 1998). Den nya andligheten må vara synkretistisk, det vill säga att denna hämtat influenser från många olika håll, men är den för den skull formlös eller omöjlig att definiera? För att undersöka graden av homogenitet så utvecklade Granqvist och Hagekull (2001) skalan New Age Orientation Scale (NAOS) som innehöll ett tjugotal påståenden om tankar och praktiker som forskarna uppfattade fanns representerade på detta fält, bland annat: ”People live more than one life, so that when they die they will be reborn after some time in another body (reincarnation)”; ”I believe that a person’s deeds are stored in his och her ’karma’”, samt ”Spirituality to me is above all about realizing my true nature or becoming one with cosmos”.

I studien ingick dels gymnasieelever från de högre klasserna, dels ungdomar från olika kristna ungdomsorganisationer och dels personer som rekryterats från platser i Stockholm med verksamhet av new age-karaktär. Svaren behandlades statistiskt med hjälp av faktoranalys vilket gav ett endimensionellt resultat. Om respondenten bejakade ett av påståendena var det troligt att hon eller han höll med också om de övriga.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Ett smörgåsbord

Filed under 02-Introduktion

Psykologisk forskning

Granqvist och Hagekull (2001) kunde visa att det fanns en stor samsyn kring de påståenden de presenterat. Det vill säga en gemensam världsåskådning. Delade anhängarna något mer utöver vissa intressen och en samling föreställningar om hur tillvaron fungerade?

I samma studie (Granqvist & Hagekull, 2001) kombinerades ovanstående enkät med en undersökning som utgick från anknytningsteori. Forskarna ville se om personer som var positiva till new age även utmärkte sig i fråga om så kallade anknytningsmönster. Hypotesen var att testpersonerna skulle uppvisa en högre grad av så kallad ”osäker anknytning”, vilket indikerar att individen upplevt de tidiga, nära relationerna i livet som otrygga. Resultatet av denna del av studien gav också den ett positivt resultat. Personer som fått höga poäng på NAOS-skalan utmärkte sig för ett sådant ”osäkert” anknytningsmönster. Vid jämförelser (Granqvist, Ivarsson, Broberg & Hagekull, 2007) med personer som haft en traditionell religiös tro har dessa snarare uppvisat en ”trygg” anknytning. På gruppnivå tycks det alltså finnas något som förenar nyandligt intresserade även på ett djupare plan. I den senare undersökningen bedömdes de med höga poäng på NAOS ha upplevt mer av sådant som avvisande och rollförvirring (role reversals) under uppväxten än de som fått låga poäng.

Gruppen nyandliga har även undersökts med olika kognitiva test och personlighetstest. Exempelvis har forskarna undersökt sådant som tendens till magiskt tänkande, tunnväggighet och cognitive loseness (Farias, Claridge & Lalljee, 2005). Även här har personer med ett nyandligt intresse uppvisat en gemensam och avvikande profil i jämförelse med kontrollgrupperna (ofta traditionellt religiösa och icke-religiösa). Samtliga dessa variabler handlar på ett eller annat vis om en förhöjd känslighet eller associativ/perceptuell rörlighet. I en undersökning av Farias och Lalljee (2006, refererat i Farias & Granqvist, 2007) ombads testdeltagarna kommentera några historier med alldagliga händelser utifrån frågan: ”Hur skulle du tolka den här situationen?” Berättelserna kunde exempelvis beskriva ett möte med en person som kändes mycket bekant. Istället för att föreslå att det var någon som testpersonen kanske stött på i affären någon dag, eller ens att ”Gud ville att vi skulle mötas”, så förklarade personer med en nyandlig orientering ofta situationer som denna med hjälp av paranormala eller övernaturliga argument: ”Våra själar har förmodligen träffats förut”, eller ”Vi har samma energier som gör att vi känner oss dragna till varandra”. I ett experiment av Farias et al. (2005) fick testpersonerna sitta framför en dataskärm i ett svagt upplyst rum. På skärmen projicerades 100 punkter vilka växlade i hög hastighet på ett slumpvist sätt under tio minuter. Instruktionen löd att motiv skulle komma att varvas med slumpvisa bilder och att testpersonerna skulle säga till när det kom något som gick att känna igen. Nyandligt orienterade såg signifikant fler motiv (exempelvis djurmotiv, dansande människor och änglar) än de andra grupperna. Personer med en traditionell religiös orientering såg inte mer än genomsnittet.

Personer med ett nyandligt intresse förenas således inte enbart av vissa tankar eller relationsmönster men de tycks även dela en kognitiv läggning som gör att de söker meningsfulla kopplingar mellan till synes avlägsna och orelaterade saker och händelser Farias och Granqvist (2007) menar att denna psykologiska tendens också ligger bakom att dessa individer byter grupper och aktiviteter ofta utan att knyta nära band, till skillnad mot personer med en traditionell religiös tro som oftare finner sig till rätta i en församling. I en annan undersökning (Farias & Lalljee, 2005) blev slutsatsen att individer med en nyandlig läggning kännetecknas av något som forskarna valde att kalla ”holistisk individualism”. Detta står för en kombination av två tendenser som annars inte brukar förekomma hos en och samma person, närmare bestämt en individualistisk orientering, som handlar om självförverkligande och att sträva mot sina egna mål, snarare än som del av en grupp, samtidigt som personen uttrycker universalistiska ideal om solidaritet, jämlikhet, att inte vilja konkurrera, utan rentav vilja gå upp i en större enhet. Därtill hade de nyandliga testpersonerna ett säreget sätt att beskriva sig själva. På frågan ”Vem är jag?” angav de synnerligen abstrakta svar. Individer med en kollektivistisk orientering brukar, ombedda att beskriva sig själva, göra detta med omdömen som på ett konkret vis anknyter till deras sociala verklighet (exempelvis ”Jag är dotter” eller ”jag är bagare”), medan de med en mer individualistisk orientering använder jämförelsevis mer abstrakta omdömen om sig själva (till exempel ”Jag är gladlynt). De nyandligt intresserade beskrev sig själva med uttryck som ”jag är en bro”, ”jag är förenad” eller ”jag är en illusion”.

Den nya andligheten skiljer sig från traditionell religion också genom att den ofta saknar en personlig Gud med vilken individen kan ha en relation, samt söka tröst och förståelse hos när det behövs (Granqvist, 2014). Personer med en trygg anknytning övertar i högre grad sina föräldrars religion och de för då över sina goda erfarenheter på gudsbilden. Även om dessa individer väljer en annan religion än föräldrarna så tenderar de att finna en kärleksfull Gud där. Personer som anammar en nyandlig världsåskådning, med en opersonlig eller frånvarande gudom, antas även de påverkas av sina tidigaste erfarenheter. Granqvist (2014) betonar hur Gud används som ett symboliskt anknytningsobjekt av den med säker anknytning på ett vis som ligger djupare än att bara vara en medveten föreställning. I subliminala experiment har det gått att påvisa att dessa individer har tillgång till en ”trygg hamn” inom sig som de automatiskt söker stöd hos i en stressfull situation.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Psykologisk forskning

Filed under 01-Uppsats, 03-Psykologisk forskning

Psykoanalytiska perspektiv

För Sigmund Freud var religionen mer eller mindre entydigt en dålig lösning. Människors religiositet förklarade han som en regression tillbaka till en tid i livet som varit enklare. Genom att en allsmäktig Fader projicerades ut i världsrymden blev livet mer uthärdligt och den troende kunde avhända sig en del av sitt eget ansvar och lindra sin existentiella ångest. Religion var för honom (Freud, 1927/2008) ”en skatt av föreställningar födda ur behovet att göra den mänskliga hjälplösheten uthärdlig, byggd på material av minnen av barndomens hjälplöshet, den egna och människosläktets” (s. 362). Övergivandet av religionen såg Freud som en ”uppfostran till realiteten”:

Förvisso kommer människan då att befinna sig i en svår situation; hon blir tvungen att erkänna hela sin hjälplöshet, sin obetydlighet i världens vimmel, då hon inte längre är skapelsens medelpunkt, inte längre föremål för en välvillig försyns ömma omvårdnad. Hon kommer att befinna sig i samma situation som barnet som lämnat fadershuset, där det var så varmt och behagligt. Men infantilismen är till för att övervinnas, inte sant? Människan kan inte i evighet förbli ett barn, hon måste till slut våga sig ut i det ”fientliga livet” (Freud, 1927/2008, s. 390).

Efter Freud har det kommit psykoanalytiker som varit mer försonligt inställda till religion. Winnicott (1971) talar om barnets mellanområde där inre och yttre verklighet i bästa fall kan mötas och han skriver att denna betydelsefulla sfär då ”bibehålls hela livet igenom i det intensiva  upplevande som hör samman med konst och religion, ett fantasirikt sätt att leva och skapande vetenskapligt arbete” (s. 37). Om den nya andligheten specifikt ur ett psykoanalytiskt eller psykodynamiskt perspektiv finns inte så mycket skrivet. Wikström (1998) skriver att new age och liknande möjligen är den ideala religionen för ett ”borderlinesamhälle”. Faber (1996) lyfter fram och exemplifierar vad han uppfattar som infantila drag i denna nya andlighet och hans analys påminner en hel del om hur Freud karaktäriserade religionen på sin tid.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Psykoanalytiska perspektiv

Filed under 04-Psykoanalytiska perspektiv