Category Archives: 24-ii-Ideologisk hemvist och praktik

ii. Ideologisk hemvist och praktik

Intervjuer 2009-2010
i. Bakgrund och relationer
ii. Ideologisk hemvist och praktik
iii. Öde och livslagar
iv. Gud eller en större, ordnande instans
v. Hälsa, ohälsa och vård
vi. Tro och vetande
vii. Framtidsvisioner och mål
Sammanfattning i-vii
 
”Att det finns meningar som är större än vad man kan begripa. Ungefär som myran vet inte… myran i Stureby vet inte att Bandhagen finns liksom.”
Vad intervjupersonerna berättar om hur de praktiserar sin andlighet och på vilka sätt denna påverkar deras liv och vardag.
Inspiratörer
Betydelsefulla författare eller grundare av olika tankesystem som intervjupersonerna nämner är Madame Blavatsky, Alice Bailey, Laurency, Rudolf Steiner, Martinus, Paul Brunton och Aurobindo. Dessa åtnjuter stor respekt såsom helt eller delvis ”upplysta”, det vill säga att de kunnat basera sin undervisning eller sina läror på insikter som kommit till dem på översinnlig väg. Den antike filosofen Pythagoras nämns med respekt: ”Pythagoras var då en person som hade nått bortom gränsen för det mänskliga. Och det finns väldigt få sådana personer i historien”. Flera av dessa författare eller tänkare har även lagt grunden till olika rörelser, såsom teosofin, hylozoiken och antroposofin. Ett par rörelser omtalas utan att en viss förgrundsgestalt anges, närmare bestämt Rosenkorsorden och AMORC.
Andra individer som nämns är Deepak Chopra, Eckhart Tolle, paret Hicks, Sanya Roman, Anna Bornstein, James Van Praagh, Benny Rosenqvist, astronauten Edgar Mitchell, Jane Roberts, Sture Johansson, Brian Weiss, m fl. Dessa är verksamma idag som författare, lärare eller medium på detta nyandliga eller angränsande fält. En särskild kategori av lärare är de själar som förmedlar sin kunskap via en människa, en så kallad ”kanal”, här på jorden. Exempel på sådana själar är Ambres, Set och Orin.
Bland de samtida skönlitterära författarna nämns Marianne Fredriksson och Paulo Coelho. Ur världslitteraturen lyfts August Strindberg och Fjodor Dostojevskij fram. Den senare omnämns av ett par av respondenterna som en viktig och omskakande bekantskap, framför allt för de frågor denne ställer om hur det kan finnas en gud när världen ser ut som den gör. Carl Gustav Jung lyfts fram av flera respondenter, som någon vars psykologiska insikter eller bild av människan ligger nära den nya andligheten. Psykosyntesens upphovsman Roberto Assagioli nämns också. Di Leva är en musiker som i sina texter ofta tangerar tankar som finns inom nyandligheten.
Olika fora
Den andliga livssynen får respondenterna näring till via att läsa, eller att gå på kurser och föredrag. Vattumannens bokhandel i centrala Stockholm, som är specialiserad på litteratur inom detta område, nämns av flera som en viktig plats, där det går att köpa litteratur och få ny inspiration. En annan butik i Stockholm heter Harmonikällan, där en av respondenterna fått goda råd. Ett par av intervjupersonerna uppger att de tillhör organisationer som arrangerar regelbundna träffar. En respondent åker ett par gånger per år på retreat. Dessa retreater kan vara såväl i kristen regi, som mer nyandligt präglade. Att röra sig mellan dessa olika världar upplevs inte som något problem av respondenten.
Ett par olika tidskrifter nämns i intervjuerna: Sökaren och Ljusåret. Båda är numera nedlagda. Internet och t ex YouTube erbjuder idag information och nya impulser. En intervjuperson beskriver de personer hon träffat sporadiskt på nyandliga föredrag som ”väldigt ifrågasättande människor ofta, av sig själv och av olika saker, så dom är ju hungriga i regel, dom som jag har träffat”. Om att intressera sig för någon av dessa andliga författare säger samme intervjuperson:

Det är inte konstigare än till exempel Sartre… eller några som är väldigt intresserade av Sartre, eller Elsa Beskow, eller vem som helst, träffas och pratar om en författare eller filosof, och han har komplicerade frågeställningar som är väldigt roligt att diskutera med andra som tänker i samma banor.

Eklektiker
Även om informanterna har sina främsta sympatier hos en viss tankeriktning eller författare så har de ofta intresserat sig för andra tidigare. Flera av respondenterna betonar att de fortfarande läser olika författare. ”Så du hör ju liksom… Att jag mixar ju… Jag gör precis som jag vill, för jag är inte bunden av nån guru här eller nån buddhistriktning där. Utan jag gör SOM JAG VILL va”. Det går att finna inspiration även i t ex bibeln, eller i olika samfund, men det är viktigt att samtidigt stå fri:

Och sen måste vi ju leva här och nu, vi är ju HÄR, vi är ju inte… Det här var ju för över tvåtusen år sen, så att… nä. Men samtidigt, det är samma sak… Jag säger, det finns alltid nånting gott i bibeln, och det finns alltid nånting gott i dom flesta sammanhang, samfund, eller vad det nu är för nånting. Och det är väl DET, lite… Jag har plockat lite av varje, tror jag, som jag tycker.

En av intervjupersonerna har gått genom flera faser. Ett tag var hon involverad i buddhismen. Hon säger att hon behållit de bästa bitarna från denna och annat:

Jag har behållit dom bästa bitarna. Som buddhismen blev jag väldigt engagerad i runt -98. Och det är ju inte nyandlig riktning, fast det finns många… det har liksom blivit lite nyandligt ändå, i och med det här med kändisar och en massa grejor… Dalai Lama och alltihopa… Och sen hittade jag Set va, och det vände upp och ner på allting va. Jag tänkte, wow, det här liksom, så att det är en av mina favoriter. Sen har jag andra favoriter också. Men han har alltid hängt med liksom.

Samma intervjuperson menar att författaren Eckhart Tolle, med sitt gränsöverskridande budskap, är någon som lockar många som är som henne själv:

Och man kan säga han är en sån här upplyst nästan alltså, han är så klok, han kommer med så mycket… Han har hjälpt jättemycket människor med… Så han har en sorts andlig filosofi, som går utöver alla religiösa gränser och allting… Så han får många såna med sig som är som mig… Att dom är fria, dom vill inte fastna i nåt va. Men dom vill förstå mer liksom vilka dom är, hur dom ska förbättra sig själva, hur dom ska växa andligen och så vidare, och så vidare.

Allvarliga studier
Att intressera sig för nyandligheten kan vara påfrestande. Dels för att läran omfattar jättelika perspektiv, i både tid och rum, dels för att lagen om reinkarnation och karma sätter individens handlande och eget ansvar i fokus på ett nytt sätt. En intervjuperson framhåller hur detta att jobba med sig själv utifrån en nyandlig världsbild är något annat än att vända sig till kyrkan med sina bekymmer. Nyandligheten erbjuder inte någon syndernas förlåtelse i traditionell mening. Det räcker inte att ”dricka lite vin på nattvarden”:

Att man kanske vågar tänka tanken att… inte bara LEKA med den… utan tänka tanken att jag kanske kommer att återfödas, och att dom dumheter jag har gjort nu dom måste jag kanske dra lärdom av… Alltså den är ju ingen världsåskådning att vila ut i, utan det är en världsåskådning att jobba med.

En av respondenterna har studerat en speciell gren av den nya andligheten i många år men vill ändå inte säga att han till fullo behärskar den:

Jag har inte funnit några belägg… något som vederlägger hylozoikens teser, kan man säga. Men jag är fortfarande… Alltså det hylozoiska systemet är enormt stort, omfattande och intrikat… alltså komplext. Och jag behärskar fortfarande inte hela systemet, efter att ha studerat det i tjugo år.

Den nyandliga världsåskådningen är krävande, då den fordrar att individen själv aktivt tar ansvar för sin utveckling: ”Man får det inte bara gratis när man dör liksom”. Här kan det kristna uttrycket gudsfruktan är vishetens begynnelse passa, menar intervjupersonen:

Gudsfruktan är vishetens begynnelse. Det är en sån här klassisk kristen grej… Alltså om jag får omtolka det lite enligt mina tolkningar, så tror jag verkligen, att om det ligger nånting i dom existentiella frågorna, då är dom så verkligen ofantligt stora, att den första reaktionen… det är sunt om den är att man blir rädd.

Dock är detta ett resonemang som han ligger lågt med i kretsar som är mycket inne på new age och liknande, säger han.
Idealt förhållningssätt
Intervjupersonerna är inte intresserade av att försöka tvinga på andra sina tankar. Denna mer återhållsamma inställning ställs i kontrast till hur de traditionella religionerna brukat försöka vinna anhängare, med korståg och krav på omvändelse. Intervjupersonerna delar en övertygelse om att människor, när de är mogna för detta, själva kommer att vilja skaffa sig denna kunskap. Den nya andligheten erbjuder visserligen svar på de stora frågorna, men dessa är inget som går att övertyga människor om i förtid. Toleransen för andra uppfattningar central och det ska stå människor fritt att tro vad de vill.
Det ideala sättet att vara anges i flera fall med hänvisning till kristendomens ”gyllene regel”, att du bör behandla andra som du själv önskar bli behandlad. Att ha en pacifistisk inställning är naturligt. Framsteg och förändring ska inte uppnås via agitation eller revolution: ”Det är bättre att vara för fred än emot krig”. En respondent beskriver hur hon försöker se något gott hos alla, även om dessa gjort henne illa på något vis:

Lever jag som Jesus ja då får jag ju ett bra liv. Men fixar jag inte det riktigt, ja då blir livet lite trassligt… Om man inte kan vara kärleksfull och medmänsklig i alla lägen så blir det ju lite fnurror på tråden lite varstans. Man blir lite osams, det blir lite jobbig situation.

Att förstå sig själv och att samverka med andra är mycket komplext, framhåller en av intervjupersonerna:

Det är liksom en snårskog i själva psyket, vad… Är det här min åsikt, eller är det flockens åsikt. Vad… När har jag kontakt med… Ja, med… Vem jag är… Eller finns det i och för sig, det finns… Det är så många såna frågor. Men det här ambivalenta som händer i nästan alla kommunikationer, alla attityder, all personlig framställning, det intresserar mig fruktansvärt mycket.

Vissa individer kan drabbas av svårigheter eller åtnjuta friheter som vi inte tycker de gjort sig förtjänta av. Dock är vi här på jorden av olika skäl. Varje människa följer en individuell plan som är anpassad just till honom eller henne. Förståelsen av detta kan göra oss mer försiktiga att döma andra:

Ja, nej, men att man ska inte jämföra sig med andra, att det finns dom som är mycket rikare, och mycket lyckligare, och mycket större hus, och mycket finare bilar, och sådär, att dom… Alla har SINA bördor, det är jag helt övertygad om. Och sen har ju alla olika skäl till att dom är HÄR också. Så att, ja… Man kan inte döma, eller det ska man inte göra, överhuvudtaget.

Intervjupersonerna eftersträvar att med sina tankar och handlingar kunna bidra till en fredligare och mer human värld. Det är önskvärt att försöka ”leva i nuet” och att inte sörja det som varit. Här kan den nyandliga livssynen vara till stor hjälp, eftersom denna förklarar hur det finns en underliggande mening med allt som sker och att allt kommer att bli bra i slutänden.

Som min mormor, hon sa alltid nånting som jag tyckte var bra, jag tycker fortfarande det är bra… Gör nånting gott för någon människa varje dag, något, det behöver inte vara något stort. Se till att skratta varje dag. Och be varje dag. Dom tre sakerna sa hon. Och jag tycker att det är bra, och det är lite så jag lever.

En av intervjupersonerna reflekterar kring en besvärlig relation till en nära anhörig:

Om jag vore som Jesus, till exempel, och så trygg och så stabil och såhär, då skulle ju inte det röra mig. Det är ju nånting som jag har kvar att jobba med, och lära mig att hantera sånt, och ändå må bra.

Apropå rapporteringen i media om miljöproblem säger en respondent:

Och nu vill jag inte ansluta mig till dem som säger att det inte är några problem alls, för det tror jag inte. Men jag tänker på alla miljölarm som har kommit, och sen tänker jag på hur mycket som ändå har gått rätt bra, alltså folk har ju lärt sig att vara miljövänliga, och så. Så jag tror… jag är optimist.

Det kan även finnas tillfällen när du behöver stå upp för dig själv och agera på ett mer bestämt vis. Det kan handla om att avsluta en kärleksrelation som inte längre upplevs som givande eller helt enkelt att kräva att få ett bättre rum på hotell.
En av intervjupersonerna reserverar sig emot ett alltför optimistiskt synsätt:

Så att jag är absolut inte så optimistisk som… Alltså ur det stora perspektivet jätteoptimistisk… men ur det liksom mera konkreta mindre perspektivet då är jag inte så optimistisk som en new ageare är… att det liksom är att vi ska bara omfamna varandra, och det är härligt, och framtiden är bara härlig och så, det delar jag inte, tyvärr.

Även om de nyandliga tankarna förklarar att allt händer med ett syfte och att det djupast sett inte finns någon anledning att uppröras, så är detta inte alltid lätt att leva upp till, eller ens något att eftersträva:

Jag tänker ju att, det är ju inte så att jag förlikar mig med svåra upplevelser för det här. Jag förlikar mig ju inte med att det fanns koncentrationsläger, jag förlikar mig inte med att när jag haft nära anhöriga som har dött i cancer till exempel. Det är ingenting som jag förlikar mig med, och tänker att det ordnar sig, för det var si och så. Utan jag tycker ju att det var helt fruktansvärt.

Egenvård, meditation, etc
Flera av intervjupersonerna berättar att de mediterar regelbundet och hur denna praktik är viktig för dem. Det finns olika former av meditation. En av respondenterna nämner ”ljuskroppsmeditation” som går ut på att individen via guidade övningar tar hand om aspekter av sitt inre:

Jag började med nån vanlig enkel avslappnings-CD, med Uneståhl, guidade meditationer som jag också prövade. Sen har jag prövat vanlig stillhetsmeditation, att man bara sitter tyst och försöker stilla sitt sinne och inte tänka och så där. Sen ja sen har jag… Vad kommer sen? Ja sen var det den här ljuskroppskursen då.

Att meditera i grupp kan förstärka effekten. En av respondenterna besökte tidigare Svensk-tibetanska skol- och kulturföreningen: ”Dom hade, det har dom inte längre, men dom hade i alla fall, meditationer där man satt i grupp, och det är väldigt häftigt att göra det. Det blir mycket starkare upplevelse”. Bön nämns som ett sätt att komma i bättre balans. Man behöver inte vara religiös i traditionell bemärkelse för att använda sig av denna. ”HoloSync” är namnet på en metod för personlig utveckling som går ut på att individen lyssnar i hörlurar på ljudfiler med ett speciellt komponerat innehåll. Att lyssna på dessa ljudfiler i en viss ordning medför att nya nervbanor bildas:

Ja, man kommer ju väldigt snabbt och djupt i den här metoden, med HoloSync. Det är väldigt häftigt. Och sen så fungerar den så att det blir en stress på hjärnan så att den… Hur mycket det här nu stämmer vet jag inte, men enligt dom som har utvecklat det så, så tvingas hjärnan att bygga nya, vad ska man säga, nervgångar eller nervbanor helt enkelt.

Tankens kraft
Det är möjligt att använda lagarna och principerna om karma på ett medvetet vis för att skapa det liv individen önskar. Detta bygger på hur individen själv skapar såväl brist som överflöd i sitt liv beroende på sitt inre tillstånd: ”Att man själv skapar sin egen brist. Och att man kan själv skapa sitt eget överflöd, genom en inre orientering, på nåt sätt”.
Fenomenet finns omnämnt i bibeln, som ”den som har han ska få, och den som inte har ska också bli av med det han inte har”. Det är även möjligt att på mental väg och oberoende av avstånd attrahera eller dra till sig människor eller t ex materiella ting. Detta är en tillämpning av nyandligheten som just nu är populär och som omtalas som ”Law of Attraction”, eller på svenska ”tilldragningslagen”. Ett annat fenomen i samma genre är ”The Secret”, eller ”Hemligheten” som det heter på svenska. En respondent berättar att hon vid sidan av den litteratur som beskriver tillvarons högsta principer även känner ett behov av att läsa sådana böcker som är mer handgripliga. Medan de förra böckerna beskrivs som ”kartor” är de senare mer som ”handböcker”.

Nu läser jag väldigt mycket… hur man kan liksom stadga upp sitt tänkande… Alla tankar handlar om kemi, om hur man blandar, att man kan få fel effekter, om man blandar fel handlingar eller fel tänkande. Så vad jag fattar så är det just med själva tankekraften, och den är ju väldigt hot inom new age.

Hur man handskas med sina tankar och önskningar liknas vid ett slags ”kemi”. Detta är något som går att öva upp och bli bättre på:

Hur man ställer in tankarna och det… att alla tankar handlar om kemi, om hur man blandar, att man kan få fel effekter, om man blandar fel handlingar eller fel tänkande… Att komma ifrån vissa givna tankemönster, som drar en nedåt, att försöka vara aktiv, och att man KAN lära sig tänka på andra sätt. Och att man kan liksom försöka ställa in sig på såna tankar som känns mer angenäma än att sjunka in i dom här dåliga.

Affirmationer är fraser med ett positivt, stödjande budskap som personen upprepar högt för sig själv.  Detta är en verkningsfull metod för att åstadkomma förändringar t ex i sin självbild och självkänsla. Sådana affirmationer är personligt utformade och fokuserar på sådant som personen behöver bli bättre på: ”Det är som ett mantra, jag intalar mig detta… Jag säger det en gång. Sen kan det hända då att om jag då känner för det att jag säger det mer gånger. Men oftast blir det en gång, på morgonen då”. Sådana fokuserande tankar kan också gestaltas på ett mer konkret sätt, genom att personen gör ett collage av bilder som avbildar sådant denne önskar förverkliga, t ex materiellt välstånd. Intervjupersonen berättar att hon skrivit ned vissa önskemål och valt ut passande bilder som hon arrangerat på dörren till sitt kylskåp:

Nåt kinesiskt tecken för lycka, och tarotkort då som betyder lycka, och så har jag bilder på mig och mina barn, att vi håller om varandra och är glada, och sen har jag vänner och glädje, och sen har jag lite såna här brudpar, för jag ska ju gifta mig också, har jag tänkt, nån gång igen… Så det är en sån här vision. Såhär vill jag att det ska vara i framtiden då. Det är mina mål liksom.

Djurrätt och vegetarianism
Att ha en vegetarisk kosthållning är något självklart för respondenterna. Detta är inte främst av hälsoskäl, men av humanistiska, pacifistiska skäl. Att respondenten inte vill ”medverka till dråp”. Djuren är ur ett perspektiv jämbördiga med människan och det är därför fel att döda dem och använda dem som föda:

Vi odlar ju faktiskt djur. Är det okej? … Vi odlar ju kossor, vi odlar lamm, vi odlar fisk. Och så dödar vi dom sen. Tänk om det skulle finnas nån sån här övermänniska som började odla människor och så äter upp sen.

Människan överskattar lätt sin betydelse, med följden att hon tycker sig ha rätt att bete sig illa emot djuren:

Men det finns ju en väldig storhet i alla människor, och i alla varelser, även djur. Det är också nånting som jag tycker… är att djur har, ja allt levande egentligen, har större själ och förnuft än vad man tror alltså. Människans storhet är inte så stor.

Vi behöver lära oss att ta hänsyn till hela skapelsen. Att lyckas med detta är någon eftersträvansvärt: ”Men det är växter och djur, och till och med materia alltså… mineraler och allting. Om man ser det som en del av Gud och behandlar det därefter så får vi en väldigt fin människa egentligen”.

Hos en växt finns någon grad av näst intill slumrande medvetenhet. Men det finns ändå… ja man… det har gjorts experiment där man kan mäta att växten förnimmer saker och sådär. Och djur, det vet vi, dom har ju ganska högt utvecklad… i olika grad naturligtvis, beroende på djurart. Men däggdjur till exempel kan ju ha väldigt väl utvecklade känslor, och till och med viss intelligens och sådär.

De som är vegetarianer idag ses som föregångare. Att hålla sig till en vegetarisk diet bidrar även till att rena individen i andligt hänseende. Detta går hand i hand med att inte använda droger. Kaffe är ett undantag:

Kaffe är helt okej, men det är vissa som kan ifrågasätta det… Men mitt intellektuella arbete /skratt/ kräver kaffe. Och sen är det gott också, så där är alltså lite gränsfall kan man säga. Men jag menar kaffe är ju också en form av drog, på ett sätt ju, det är ju en sån stimulantia. Jaa…

Spridningsarbete
En respondent berättar att hon skickat ett brev till kyrkan på orten där hon bor och framfört synpunkter om att prästerna bör omvärdera sin syn på ”synden”. Enligt respondenten är läran om människans syndfullhet ett missförstånd. En intervjuperson skriver egna texter, med andligt präglade reflektioner och tankar och försöker få dessa publicerade.
Motiv för att ställa upp
Flera av intervjupersonerna uppger som anledning till att de valt att ställa upp i denna studie att de tycker det vore bra om dessa tankar blev mer kända, i synnerhet inom den högre utbildningen:

Ja jag kände mig träffad och min spontana tanke det är ju att det är bra om sådana här frågor blir belysta i den akademiska världen också, ju mer desto bättre, det är min uppfattning… Jag ser den som en väldigt stel värld, och om sådana här tankar får nötas in även där, det tror jag är positivt… Om man vill dämpa sitt ego så är det livsfarligt att sitta och prata såhär som jag har gjort. Men jag har tagit som ursäkt att jag vill ta varje halmstrå att få in såna här tankar i den akademiska världen.

En av respondenterna har lidit av en långvarig depression som hon fått hjälp med i den traditionella vården. Hon önskar dock att de här andliga tankarna ska få större inflytande där:

Så jag har jättemycket erfarenhet av den traditionella vården. Och vill ju så klart ha in den andliga biten där mycket, mycket mer… Om jag är till hjälp, så vill jag gärna vara med och hjälpa till att föra in det på nåt sätt. För det jag säger kanske kan väcka nåt litet frö hos nån. Så kan det får spinna vidare. Det var väl så jag tänkte.

Att medverka i studien uppfattas som ett sätt att göra dessa tankegångar lite mer kända:

Nej, men i det här fallet så handlar det ju om att du uttrycker ett genuint intresse, du undersöker det här området, och då tycker jag att… Då vill jag gärna bidra till det. Jag vill ju gärna sprida information och kunskap om det här, som ju är nåt som saknas och som efterfrågas väldigt lite. Så det är ju lovvärt att du faktiskt vill veta.

En av intervjupersonerna ser tecken på att ett genombrott för de nyandliga perspektiven kan vara på gång och att hennes medverkan kan vara värdefull:

Så jag tror det händer väldigt mycket nu på gräsrotsnivå som inte syns. Men det får gärna synas där, om det skulle råka vara nån som ska skriva om den sen, i sin tur. Det kan dom göra ibland om uppsatser, så är det bra att det syns. För det händer väldigt mycket.

Vad det ska kallas
Ingen av respondenterna gillar beteckningen ”new age”. Det är ett namn som är förknippat med mycket som är dåligt. Numera har new age ”blivit en etikett på ALLT”. En respondent menar att att begreppet new age blivit skadat och att hon för egen del hellre talar om ”andlig utveckling”. En respondent tycker att new age låter ”lite ytligt” och associerar till hälsomässor, med tarotkort och där det ska tjänas pengar och personer som påstår sig se saker vilka är omöjliga att verifiera: ”[New age] känns inte tillräckligt seriöst, tycker jag. Jag håller ju på med att utforska vad livet handlar om”. New age är ”ganska illa åtgånget alltså… söndertrasat… den ena stolligheten efter den andra”. ”Jag tycker att det är fel uttryck… För att new age har det varit nu i snart hundra år”.
En av intervjupersonerna förknippar new age med modern vidskepelse, som ändå kan fylla ett behov: ”Krimskrams och vidskepelse… modern vidskepelse. Som jag tycker är ett beklagansvärt fenomen, och som tyvärr förstör ryktet för seriösa funderingar, och seriöst sanningssökande. Men som också fyller ett behov, så att visst det…”.
Också termen ”nyandlighet” uppfattas som problematisk: ”Ny” i förhållande till vad? Här krockar begreppet med uppfattningen att denna andlighet egentligen har rötter långt tillbaka i mänsklighetens historia. ”Nyandlighet det är ju ett begrepp som jag personligen aldrig skulle sätta mitt namn under. För det är förknippat med så mycket konstigheter och vidskeplighet som, ja som är väldigt främmande för mig”.
Uppdelningen i esoterik och exoterik nämns, och den nya andligheten beskrivs som en hittills fördold lära, en esoterik, som först i vår tid gjorts offentlig. En respondent beskriver den inriktning han intresserar sig för som ”väldigt gammalt tankegods, och som vi också ser som ganska mycket som det är liksom lite kärnan i de olika världsreligionerna också då”. Att denna kunskap hittills varit fördold förklaras med att mänskligheten hittills inte varit mogen för den. Stöd för detta synsätt går att finna i bibeln: ”Ja alltså traditionellt, i olika riktningar, så har man ju också skilt på dem som har varit redo för den inre esoteriska läran. Medans allmänheten kanske inte varit det. Paulus till exempel talar om att han skiljer på att ge mjölk och att ge kött”. En av respondenterna har uppfattat att bokhandlare börjat att kategorisera litteratur på detta område som just ”esoterism”. De esoteriska lärorna, fastän olika på ytan, är samstämmiga:

Och för en ytlig betraktare kan dom tyckas motstridiga och inbördes helt olika. Men om man ser djupare än så, att dom har uppstått i olika tider, i olika kulturer, olika kontext, så är dom i grunden… så uttrycker dom… dom beskriver samma verklighet. Men dom gör det på olika sätt, dom har olika symb… ofta är det ju symbolspråk, mycket va. Och om man tolkar symbolerna rätt så ser man att det blir en enhetlig världsbild som framträder, som förenar dom här olika esoteriska traditionerna. Och det är alltifrån Grekland, här i väst då… och ja det har även funnits alltså… kristendomen har ju också en esoterisk tradition. Gnostikerna, som motarbetades av kyrkan naturligtvis. Och i islam så finns det en sufitradition som är esoterisk. Och i Indien finns… Indien har ju en mycket stark esoterisk tradition. Och även buddhismen är ju till sin kärna och ursprung esoterisk. Och även i det äldre Kina har det funnits esoteriska lärare och traditioner.

”Det ju lite viktigt att definiera vad new age är, det är ju väldigt brett. Jag menar det finns ju sån här kristallhealing och doftterapi och hitta shamanen inom dig och sånt som jag kanske inte… Jag är inte intresserad av just DEN biten”. Vad en intervjuperson önskar kalla sig: ”Sökare, fritänkare… Det gjorde Strindberg, han kallade sig fritänkare, det är rätt fint. Sökare och fritänkare skulle jag nog säga. Och jag gillar inte att gå in i grupper, och tillhöra vissa grupper sådär”. Prefixet ”alternativ”, som i alternativ andlighet, är också problematisk. I efterlysningen hade det stått ”alternativa svar” och en av respondenterna skämtar om detta: ”Alternativa svar… Hur är dom ordinära svaren då?” En respondent kallar sig andlig kort och gott: ”Jag säger att jag är andlig… Andlig använder jag. Sen vad det innebär det vet jag inte”.
Vad intresset för den nya andligheten gett
En fördjupad livskänsla, en visshet om att livet är större och mer komplext än vad det kan verka på ytan: ”Att det finns meningar som är större än vad man kan begripa. Ungefär som myran vet inte… myran i Stureby vet inte att Bandhagen finns liksom”. Människor kan i hög grad lösa sina problem på egen hand. Via studier och självreflektion går det att komma till botten med många av sina problem. Att få kunskap om hur erfarenheter från tidigare liv påverkar, såväl teoretiskt som praktiskt, är verkningsfullt.
Reinkarnationstanken gör att många dystra känslor kan motarbetas eller helt övervinnas. En nyandlig livssyn gör att vi inte behöver frukta döden, eller sörja dem som gått bort på samma vis som om dessa vore försvunna för alltid. Speciellt inte som nyandligheten förklarar att tillvaron på ”andra sidan” är mycket behaglig och det också finns möjlighet att komma i kontakt med vänner och anhöriga som gått över dit. En respondent berättar om att tog hand om sin far när han insjuknat i cancer. Hon uttrycker att det var väldigt jobbigt, men att hennes andliga perspektiv gjorde situationen lättare att uthärda:

Så jag var med honom. Han bodde hos mig sista tiden, och det kom hem såna här sjuksköterskor då och tog hand om honom, för mamma orkade inte va. Så han bodde hos mig innan dom sista fjorton dagarna, när han åkte han i. Och sen dog han, för han hade levercancer. Men det var… Alltså det var ju otroligt jobbigt, för det var min pappa, men samtidigt så var det ju en… Jag är väldigt tacksam för det, för att jag kunde se i honom det här… Det var som ett ljus från andra sidan som liksom mer och mer lyste igenom va.

En annan intervjuperson har gjort liknande erfarenheter vid en nära anhörigs dödsbädd:

För när han låg där och kämpade, det tog väl ett dygn som han hade det jättejobbigt då. Och sen när han dog… Så jag tittade på honom, det var ju bara ett skal. Jag gick inte fram och tog på honom såhär, nä han var inte där. Han var borta. Så själen hade ju försvunnit bort, och där låg ett tomt skal, totalt ointressant. Den känslan fick jag. Och de andra stod ju där och klappade på honom men jag, men nä, han var ju inte där. Jag försöker prata med honom på annat sätt istället nu då.

Respondenter berättar om hur de blivit av stress och ångest som tidigare plågat dem. Även bekymmer för privatekonomin har försvunnit, då det går att ha en tillit till att allt ordnar sig i slutänden. Någon berättar om hur hon idag känner sig modigare, mer stabil och trygg i sig själv, vågar utmana livet och gå nya vägar, t ex att lämna en destruktiv eller stagnerad kärleksrelation när det behövs. En av respondenterna vänder sig emot att så många unga människor idag får diagnosen utbrändhet. Dessa kan sedan få gå många år i terapi. En intervjuperson har själv varit i en liknande situation, men säger att det var genom att inse hur en vändpunkt måste komma ur hennes egen styrka som hon lyckades förbättra sitt mående. Att hon själv gick i land med detta utan att anlita en terapeut medförde att denna känsla av kunna klara av problem på egen hand blev stark.
En av intervjupersonerna berättar om hur hon i unga år hamnade i en svår livskris. Efter en lång natt, då tankarna bara snurrat i henne, fick hon en vacker vision. Hon skrev en dikt utifrån denna vision. Därefter vände det. Hon berättar att senare i livet har hon kunnat känna sig smådeppig i perioder, men aldrig mer som den gången. En intervjuperson berättar att hon via sina studier fått en större förståelse för varför det är så svårt med kärleksrelationer, varför män och kvinnor är som de är. En annan intervjuperson uttrycker att hon mognat som människa, vilket fått positiva effekter för hennes relationer till andra, även till sina barn. En av respondenterna berättar hur han tog sig ur en svår livskris på egen hand. Den första fasen var att verkligen gå till botten med vem han var, att orka se sina mörka sidor. Därefter kunde han med hjälp av tankarna om reinkarnation och karma orientera sig på nytt. Dessa två grundtankar utgör tillsammans en enhet med stor förklaringskraft och logik, menar respondenten, den ”nyckel” som gör att det faktiskt går att besvara de stora frågorna om tillvaron, varför ödet gestaltar sig som det gör, mm. Ihop förklarar de lidandets natur och mening. En av respondenterna som kom i kontakt med dessa tankar i vuxen ålder berättar:

Så det är egentligen femton år då som jag har… den här utvecklingen har… Ja det har gått väldigt… Ja, jag ser på människor på annat sätt. Jag har ingen som helst ångest, jag känner mig väldigt lite stressad. Tidigare hade jag enormt mycket bekymmer för min ekonomi, men det har jag inte alls längre. Jag har liksom lärt mig att det ordnar sig och så va.

En respondent berättar att hennes världsbild förändrades dramatiskt när hon började få tillbaka minnen av tidigare liv. Övertygelsen om att vi bara lever ett liv har försvunnit: ”Puts väck. Egentligen är jag förvånad att jag inte är mer omtumlad än jag är. Jag är omtumlad. Men det är ju en så stor förändring så man bara liksom… va. Jag trodde att this was it, och vetenskap och sånt där”. På frågan vad intresset för den nya andligheten gett, svarar en respondent:

Ja lusten att leva vidare… om jag avslutar mitt liv frivilligt nu genom att hoppa från Katarinahissen, eller käka upp alla sömntabletter jag har, och sådär, så kommer jag ändå till samma situation nästa liv, och nästa och nästa, ända tills jag har lärt mig att det är fel… du är på fel väg. Så att det jag skjuter upp idag kommer imorgon i alla fall. Då är det lika bra att försöka hitta livets egentliga… den egentliga substansen, det som gör livet värt att leva.

Kommentarer inaktiverade för ii. Ideologisk hemvist och praktik

Filed under 22-Intervjuer 2009-2010, 24-ii-Ideologisk hemvist och praktik