Förslag till vidare forskning

Denna studie har haft två ingångar till fenomenet. Dels har den fokuserat på lärans inverkan på individen. Här kan mycket mer göras. En fördjupad psykodynamisk-psykoanalytisk undersökning. ”Bra” och ”dålig” religion. Dels har den tagit upp ett gammalt spår ur religionspsykologin som handlar om sådant som.
Jag har i denna studie föreslagit att fenomenet bör förstås psykodynamiskt. Förmodligen är det så att viss andlighet utsätter individen för större press/frestelse att fungera ”under sin nivå”. Men detta kommer få olika effekt på olika individer, förmodligen beroende på flera olika faktorer: lärans ”tvingande koherens”, individens personlighetsstruktur, mm.
Longitudinella studier
Att göra longitudinella studier för att få en större förståelse för hur ett intresse för new age/nyandlighet kan uppkomma återstår att göra (Granqvist, m fl). Men det tål att påpekas att även om dessa fynd skulle peka på en kausalitet med uppväxtfaktorer så skulle inte dessa resultat vara övertygande utifrån ett new age/nyandligt perspektiv, då det antas att individen har med sig sin egen personlighet från ett tidigare liv som endast ”aktiveras” av kontakten med omvårdnadspersoner och tidiga miljöfaktorer.
Filosofisk analys
De filosofiska eller teologiska invändnigar som görs kommer naturligtvis främst från kristet håll (Adel…, m fl). Det skulle vara intressant om en filosof ville försöka beskriva vad det är som är karaktäristiskt med new age eller nyandlighet, i relation till t ex ateism/agnosticism och kristendom. Om det går att fånga? Ekvation, villkorssatser. Filosofiskt sett kan den nyandliga världsförklaringen förefalla vattentät. Den förklarar
Differentiera, new age/nyandlighet ”typ 1”, ”typ 2”, osv
New Age har anklagats för att sakna gemensam världsåskådning, gemensam ideologi, gemensam organisation, s17
New age är av en nebulös natur, s21 Chryssides 2007. Den forskning som gjorts har varit på ”new age”-intresserade (Granqvist). Den populära föreställningen att new age är ett smörgåsbord sätts i fråga av flera forskare.
New age respektive nyandlighet är uppfattas allmänt som mycket heterogena grupper. Istället för att argumentera för att denna företeelse faktiskt är mer homogen än vad man vanligtvis tänker sig, så kan man nalkas det hela från andra hållet. Att ange några kriterier som får konstituera ens grupp. Denna kan man sedan kalla vad man vill. I den efterlysning som gick ut angavs ”nyandlighet/new age”. Detta får gälla även i denna studie. Här efter kallat NA, vilket ska ses som ett slags mix av de båda.
Jag upplever att den är heterogen, inte så mycket för alla dess exotiska praktiker och föreställningar, och att det finns så många olika slags healing t ex – med märkliga namn och anspråk – som individen kan skifta mellan, utan att bredden är längs ett slags axel, som har med rationalitet versus känsla att göra.
Alla inom NA omfattar en acceptans för i princip samma saker. De skiljer sig åt – och kan möjligen på den grunden fördelas till några få grupper – efter vad som är i centrum för deras uppmärksamhet, och vad som är perifert: För somliga är upplevelsen det primära, metafysiken sekundär. För andra är det tvärtom. Ungefär som i alla andra religiösa sammanhang. Ofta har dessa individer inte så mycket att säga varandra, eftersom deras uppfattningar är så outvecklade i den avdelning som inte är i deras fokus. I en enkät kommer gruppen att framstå som mer homogen än vad den i själva verket är! Och vid en inventering av utbudet i en new-age-bokhandel etc kommer den framstå som mer heterogen och ombytlig än vad den egentligen är. Båda perspektiven är sanna.
Här är den forskning som gjorts inom kognitiv psykologi, som pekar på att i vissa aspekter har traditionell kristendom och ateism mer gemensamt, jämfört med new age/nyandlighet, såväl gåtfull som fruktbar.
Genusaspekter
Det vore intressant att mera på djupet undersöka genusaspekter inom new age/nyandlighet. En del har gjorts (Löwenadler, m fl). Detta material antyder att det skulle kunna finns könsspecifika skillnad här, t ex i hur kvinnor och män uppfattar och/eller rentav använder sig av sådant som separationer i ljuset av new age/nyandlighet. Detta skiljer sig i så fall förmodligen inte från emancipatoriska aspekter i annan forskning, men vad som gör det extra intressant i denna grupp är att själva intresset i sig handlar så mycket om frigörelse, personligt självförverkligande, att uppleva sig stark och fri, agens, självständighet, individualism, osv.
En annan genusaspekt är hur new age /nyandlighet uppmuntrar individen att utveckla eller betona mer klassiskt kvinnligt ideal, att vara kärleksfulla, förstående, hänsysnfulla och så vidare. Hur verkar detta på kvinnorna respektive männen? För kvinnorna skulle det kunna innebära en förstärkning av något som redan förväntas av dem. Dels att leva upp till ett klassiskt kvinnligt ideal, dels att ta för sig, frigöra sig, sätta ned foten. Samtidigt finns det individualistiska imperativ, till självförverkligande, frigörelse.
Är det så att emancipationen för kvinnor inom NA kan bli en fälla eller ett övermäktigt projekt? (Hur har jag tänkt här?)
Paralleller till nutidsmänniskans tänkande
Det är tydligt att typiska nyandliga föreställningar har stor acceptans hos allmänheten. Vad betyder det? Att undersöka skillnader mellan magiskt tänkande eller vidskepelse och new age/nyandlighet som livsfilosofi. Att ytterligare differentiera i detta. Benignt och malignt.
”Pseudo”-fenomen
Det finns överallt i litteraturen exempel på hur vedertagna diagnoser används i ”light”-betydelse. ”Imposed aneroxia” i sektsammanhang, en sorts ”psykopati” eller oberördhet som kan följa på narkotikamissbruk, harekrisna-munkar som kan verka ”psykotiska”, ungdomar som kan uppvisa en ”borderlinelik” personlighet på tröskeln till vuxenlivet, osv.
Sunda anhängare av new age/nyandlighet
Att närmare undersöka den grupp som förefaller kunna omfatta denna världsbild utan att det får några som helst negativa konsekvenser. Individer som eventuellt har egna upplevelser av sådan ”upplysning” som förekommer anekdotiskt i materialet, vilket intervjupersonerna menar kan förväxlas med psykotiska fenomen. Detta blir i så fall en forskning som korsar gränsen över i den transpersonella psykologin, i Abraham Maslows efterföljd.
Många stora vetenskapsmän är och har också genom historien varit djupt religiösa, och vidskepliga, med dagens mått mätt. Newton, m fl. Varför? Av gammal vana? Omvärldens norm? Vad så med oss idag, vilken norm är det vi lätt faller tillbaka på, respektive kan behöva medvetandegöra oss om? Synkronistiska idéer, om astrologi.

Kommentarer inaktiverade för Förslag till vidare forskning

Filed under 0-Diverse