Metoddiskussion

Det går inte att utesluta att respondenternas svar påverkades dels av att frågorna berörde personliga ämnen, dels att maktförhållandet var ojämlikt och att jag själv inte gav så mycket tillbaka under själva samtalen. Dock är intrycket av materialet att intervjupersonerna på det hela taget kunnat vara öppna med sina tankar och funderingar.

Förförståelse kan vara såväl en tillgång som ett hinder. Jag är själv bekant med detta område sedan lång tid tillbaka och dessa erfarenheter har utgjort såväl bakgrund till som motiv för arbetet. En underliggande hypotes har varit att den psykologiska dimensionen i förhållande till denna moderna andlighet är komplex och att undersökningen torde ge ett kontinuum som resultat. Denna underliggande hypotes eller aning kan så klart också ha fungerat som en förutfattad mening, dock kanske en mer godartad sådan trots allt än om inställningen till fenomenet på förhand varit ensidigt avfärdande eller bejakande.

Att erkännandet av dessa existentiella villkor (Werbart, 1996, 2000) ska korrelera med individens möjlighet att få ett gott liv kan ifrågasättas och det hade eventuellt varit på sin plats med fler referenser för att försöka belägga detta utifrån psykoanalytiska källor. Attityden kan förefalla hegemonisk vilket psykoanalysen i sin helhet har beskyllts för (Langemar, 2005).  Dock bedömdes dessa villkor äga ett slags ”face value” som kunde vara tillräckligt för denna studie.

Att inordna intervjudata under dessa sju domäner kan uppfattas som en alltför godtycklig eller hård styrning. Varför just dessa domäner och varför inte färre eller fler? Här valde jag som utgångspunkt för en deduktiv ansats två citat av erfaren psykoanalytiker vars sammanställningar antogs göra ämnet rättvisa utifrån just detta teoretiska paradigm. Inläsning av annan litteratur (Freud, 1927/2008; Kunst, 2014) som berör människans existentiella villkor utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv gav inte tillräcklig anledning att ompröva detta tillvägagångssätt.

Vidare hade vissa svar kunnat passa under fler än en sådan domän. Reflektionerna som gjorts utifrån intervjumaterialet kan uppfattas som väl spekulativa. Förslag och utsagor höjer sig många gånger inte över en ”guilt by association”-nivå. Kravet om vetenskaplighet för ett psykologexamensarbete sätts härmed på prov. Resultat- och diskussionsdelen bör dock ses som tentativ, teoristimulerande eller i vilket fall med en förhoppning om att den ska kunna fungera så. En sådan ansats kan vara värdefull i kartläggningen av ett område som ännu så länge, åtminstone ur ett psykoanalytiskt eller psykodynamiskt perspektiv, är förhållandevis outforskat.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Metoddiskussion

Filed under 18-Avslutande diskussion