Några psykoanalytiska begrepp

Enligt psykoanalysen så laddas det lilla barnet upp av sina föräldrar eller vårdnadshavare och får i lyckligaste fall en behaglig och priviligierad start i livet: ”His Majesty the Baby”, karaktäriserar Freud (1914/2003, s. 92) denna tillvaro. Detta ihop med dess begränsade resurser i många avseenden gör att barnet under en period inte kommer att behöva konfronteras med de bistra realiteterna, utan tillåts befinna sig i ett tillstånd av infantil omnipotens. Dock måste individen, vid någon tidpunkt under sin vandring mot vuxenlivet överge, tona ned eller åtminstone komplettera dessa infantila och i förhållande till hennes verkliga kapacitet och omvärldens förväntningar orealistiska fantasier eller önskningar. Inom psykoanalysen ses en gynnsam lösning av denna konflikt som själva porten till ett balanserat och hälsosamt vuxenliv (Freud 1996b). Denna utmaning har exempelvis Werbart (2000) beskrivit i ett antal punkter vilka kan ses som en sammanfattning av det mänskliga livets predikamenter. Han skriver att vi är ”irretrievably doomed to live as separate ’in-dividuals’, dependent on each other, divided into two sexes and several generations, vulnerable and mortal” (s. 37).

De mentala operationer som kallas försvarsmekanismer fyller en buffertfunktion för individen. Enligt psykoanalytisk teori används dessa för att hålla obehagliga impulser eller insikter borta från medvetandet och skydda mot ångest. Försvarsmekanismerna indelas hierarkiskt från primära/omogna till sekundära/mogna beroende av hur stora inskränkningar eller förvrängningar dessa medför för självbild och omvärldsuppfattning och även utifrån de perioder i utvecklingen när de är naturliga. Omogna försvar gör livet mer uthärdligt genom att individens problem förläggs till andra och annat ”där ute”.

Psykoanalysen talar om regression av olika slag. Gemensamt är att individen då faller tillbaka på en typ av upplevande eller ett sätt att relatera till omgivningen och livets plikter eller villkor som med avseende på individens kronologiska ålder egentligen hör till ett passerat utvecklingsstadium. Inte sällan används ordet med en negativ innebörd, men regression spelar även en naturlig och livsbefrämjande roll i våra liv, till exempel i förälskelse, lek och skapande verksamhet. Det är vidare normalt att regrediera till enklare och mer välbekanta strategier i mycket stressande situationer, inför påfrestningar som individen inte vet hur hon ska hantera eller som kanske överstiger också vad de flesta kan klara av, exempelvis naturkatastrofer, svåra olyckor, fångenskap och hot mot ens överlevnad. Detta kan inkludera att då vilja föreställa sig en högre, omhändertagande instans som vakar över individen. Talesättet att det inte finns några ateister i skyttegravarna (”There’s no atheists in  foxholes”) har ifrågasatts, men kan ändå kan tjäna som en illustration ur folkpsykologin. I normala fall kommer individen så småningom att kunna återgå till sin normala funktionsnivå. Individens normaltillstånd kan sägas vara hur denne klarar av att fungera under påfrestningar från en genomsnittsomgivning. PDM Task Force (2006) beskriver detta som ”a person’s center of psychological gravity” (s. 23).

Vägen till att individen skaffar sig en privat inre värld av ett slag som också ackompanjeras av en någorlunda realistisk uppfattning av och ett deltagande i yttervärlden går via många steg. Jemstedt (1993) beskriver detta som en dialektisk process mellan förening och avskildhet som så småningom etablerar en hälsosam åtskillnad. Tidigare funktionsnivåer kommer att finnas kvar som kraftkällor och möjliga reträttplatser. Vuxenlivet vore en torftigare tid och termen ”vuxen” kanske inte ens adekvat om individen inte också hade tillgång till dessa andra sidor av sig.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Några psykoanalytiska begrepp

Filed under 04-Psykoanalytiska perspektiv

Individuella skillnader

James W. Fowler (Bergstrand, 1990; Fowler, 1981/1995) har utifrån intervjuer med framför allt kristna troende differentierat ut sju typer av religiositet. Dessa följer på varandra som nivåer i ett sorts mognadsförlopp, med viss koppling till individens ålder. För att hitta författare som utifrån något slags psykodynamisk referensram undersökt individuella olikheter inom nyandlighet och new age behöver man förmodligen gå till jungiansk, humanistisk eller rentav transpersonell psykologi. Detta skulle dock hamna utanför ramarna för den här studien att närmare undersöka och försöka redogöra för.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Individuella skillnader

Filed under 04-Psykoanalytiska perspektiv

Faktorer bakom att vissa blir anhängare

Farias och Granqvist (2007) föreslår att biologi och tidiga relationserfarenheter, var för sig eller i kombination, kan förklara varför många söker sig till new age. Den nyandliga världsåskådningen uppvisar helt enkelt vissa karaktäristiska drag som kan kännas välbekanta för den som varit försummad eller okänsligt behandlad under de formativa barndomsåren eller som har en genetisk predisposition för exempelvis magiskt tänkande. Personer med denna bakgrund behöver för den skull inte anamma en sådan världsåskådning, men sannolikheten är större. På grund av att longitudinella studier saknas går det dock inte att utesluta att det inte i själva verket är intresset för de nyandliga tankarna och aktiviteterna som format anhängarna, tillägger författarna.

Utifrån psykoanalysen går det att hypotetisera att vad som kan locka med denna andliga världsåskådning är dess likhet med infantilt tänkande och upplevande (Faber, 1996). Engagemanget ger möjligheten för en regressiv reträtt vilken kan vara såväl malign som benign och drivas på av såväl yttre press som individens egen lockelse. I samtliga fall möjliggör detta en befrielse från vuxenhetens komplexitet eller krav via ett enklare och rentav mer energibesparande sätt att leva, uppleva och relatera. Wikström (1998) lyfter detta till en samhällsnivå och skriver att ett fokus på inre förvandling är något som hör det sena 1900-talet till och att det är en idealisering av ”den enskilda människans ’andliga förmåga’ att påverka sitt öde och romantiseringen av människans inneboende godhet. Ondska, sjukdom och lidande är snarast en förvillelse” (Wikström, 1998, s. 8).
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Faktorer bakom att vissa blir anhängare

Filed under 05-Faktorer bakom att vissa blir anhängare

Anhängarnas psykiska mående

Att personer som intresserar sig för nyandlighet på gruppnivå utmärker sig för vissa personlighetsdrag som i normalpopulationen kan kopplas till ett förhöjt lidande är väl belagt. Om detta betyder att de nyandliga mår sämre än genomsnittet är dock omdebatterat. Vissa forskare (Farias, Underwood & Claridge, 2013; Peters, Day, McKenna & Orbach, 1999) vänder sig emot en sådan tolkning. Det framhålls att exempelvis schizotypi utgör ett kontinuum som löper från patologi till normalitet. Dessutom kan stödet från likasinnade mildra effekterna av en viss skörhet och till och med förvandla denna till en tillgång. Granqvist (2004; 2014) hävdar dock utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv att det i gruppen nyandliga torde finnas ett större mått av psykisk ohälsa som behöver uppmärksammas:

Mot denna bakgrund är det av vikt att man inom den traditionella terapin även kan attrahera klienter med mer nyandlig livsorientering. Annars föreligger en påtaglig risk att de fortsätter knapra i sig dyra placebopiller från det alternativa medicinskåpet och förblir i ett tillstånd av underdiagnostiserat lidande (Granqvist, 2004, s. 18).

Farias et al. (2013) betonar även de att terapeuter med flera kan behöva uppdatera sig om den nya andlighetens uttryck, men förefaller snarare se detta som angeläget för att de professionella inte ska agera fördomsfullt och i onödan patologisera personer som rapporterar ovanliga upplevelser och idéer. Mot bakgrund av vad som framlagts utifrån en psykoanalytisk eller psykodynamisk referensram (Faber, 1996; Wikström, 1998) men även utifrån religionsvetenskapen (Hammer, 1998, 2000, 2004) kan Granqvists farhågor vara motiverade.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Anhängarnas psykiska mående

Filed under 06-Anhängarnas psykiska mående

Om den här studien

Syftet med studien var att undersöka den nya andligheten ur ett psykoanalytiskt perspektiv. Det kunde ha legat nära till hands att då försöka hitta eventuella samband mellan barndoms- och uppväxterfarenheter och det andliga intresset. Dock har fokuset för undersökningen legat på själva föreställningsvärlden. Ambitionen var att undersöka hur respondenterna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån en psykoanalytisk referensram, vilket antogs kunna ge ytterligare ett perspektiv på eventuella ohälsoaspekter i förbindelse med new age eller nyandlighet.

Frågeställningen för studien har varit: Hur förhåller sig respondenterna till människans existentiella villkor så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen?

Vad som motiverar denna studie är att den oorganiserade nyandligheten är relativt lite beforskad utifrån ett psykodynamiskt eller psykoanalytiskt perspektiv. Vidare motiveras studien av att tidigare forskning kunnat visa att detta dels är en grupp med en särpräglad psykologisk profil, dels att det inom denna grupp eventuellt finns ett förhöjt och möjligen även odiagnostiserat lidande, liksom en ovilja att söka hjälp (Granqvist, 2004). En större förståelse för området vore därför värdefull. ”Kunskapen inom vården och socialtjänsten om sektproblematik är generellt ganska dålig och det cirkulerar fortfarande många fördomar”, skriver Järvå (2014, 12 april). Föreliggande studie har visserligen inte fokuserat på destruktiva sekter, eller organiserad andlighet över huvud taget, men gissningsvis finns det beröringspunkter. Vissa av de nyandliga idéerna har stor acceptans hos allmänheten varför en studie också kan ha ett generellt värde. Till sist har ämnet religion eller andlighet knappt berörts alls i undervisningen på psykologprogrammet varför studien haft ett värde som en fördjupningsarbete för uppsatsförfattaren själv och eventuellt kan vara av intresse även för andra.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Om den här studien

Filed under 07-Om den här studien

Undersökningsdeltagare

Informanterna rekryteras under senhösten 2009. Det är ett bekvämlighetsurval. Dels sker detta via ett brev (Bilaga 1) som distribueras via en hyrd annonsplats på Vattumannens bokhandel i Stockholm, vilken säljer litteratur med ett sådant idéinnehåll som studien fokuserar på, dels via efterlysningar på nyandliga diskussionsfora på internet. Valet av de senare platserna sker utifrån författarens förkunskaper, inläsning av litteratur (Arlebrand, 1992; Hammer, 2004) samt med hjälp av sökmotorer. Inklusionskriterier är att informanterna ska vara i vuxen ålder, ha en världsåskådning som omfattar reinkarnation och karma, samt en övertygelse om att individen steg för steg utvecklas mot fullkomlighet. Det är vidare önskvärt att få informanter med lite olika förankring inom området new age eller nyandlighet. Informanterna ska dessutom ha möjlighet att träffas i stockholmstrakten för en personlig intervju.

Ett kort avstämning görs på telefon och i något fall per mejl med de som anmäler intresse för att se om dessa uppfyller inklusionskriterierna. Bland annat är det angeläget att sålla bort personer som har ett andligt intresse som lutar mer åt satanism, wicca, paganism, eller liknande, för vilka grundföreställningarna ovan normalt inte är centrala eller ens omfattas. En person väljs bort då denne är för ung och upplevs som alltför sökande, en annan väljs bort då denne har en buddhistisk syn på reinkarnation som inte inbegriper individuell återfödelse. Ett par personer får nej då dessa är personligt bekanta till uppsatsförfattaren. En person väljs bort då denne bor i en annan del av landet och det bedöms bli svårt att få till ett personligt möte under den tidsrymd då intervjuerna ska genomföras. Ett par förfrågningar mot slutet av rekryteringsfasen avböjs då det bedöms att dessa varianter av nyandlighet redan är tillräckligt representerade.

Elva personer rekryteras, 7 kvinnor och 4 män. De yngsta är i trettioårsåldern, medan de äldsta är en bit över sextio. Två är pensionärer, tre är studenter på högskola, tre arbetar med alternativa behandlingar och dylikt, en person arbetar i det privata näringslivet, en är konstnär och en arbetar inom offentlig förvaltning.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Undersökningsdeltagare

Filed under 08-Metod

Datainsamling

Sju av intervjuerna görs på uppsatsförfattarens mottagning, två i informanternas hem, en på informantens arbetsplats efter arbetsdagens slut, samt en i ett bokat grupprum på ett bibliotek. I samtliga fall kan intervjuerna genomföras under lugna förhållanden, utan att någon annan person är närvarande. Varje intervju tar cirka nittio minuter. Det utgår ingen ersättning. I de fall intervjun sker på uppsatsförfattarens mottagning bjuds på fika.

I början av intervjuerna ges en kort presentation av bakgrund och syfte. Informanterna får veta att studien sker inom ramen för ett psykologexamensarbete vid Stockholms universitet, under handledning, att intervjuaren har tystnadsplikt och att syftet är att förstå hur respondenten själv ser på livet, snarare än hur frågorna besvaras utifrån den speciella andliga filosofi som respondenten eventuellt omfattar. Vidare ges en försäkran om att allt material kommer att behandlas konfidentiellt, att deltagandet är frivilligt, att informanten kan avböja att svara på frågor och när som helst har rätt att avbryta. Intervjuerna är halvstrukturerade, utifrån en guide (Bilaga 2) med vissa områden som ska hinnas med och förslag till fördjupningsteman. Samtalen spelas in på en diktafon av god kvalitet.

I några fall förhör sig respondenterna specifikt om uppsatsförfattarens psykologiska orientering (psykodynamisk) och mot bakgrund av den religionskritik som förknippas bland annat med Sigmund Freud så läggs extra vikt vid att skapa en god atmosfär. Om respondenterna undrar över intervjuarens egen ingång till forskningsämnet erbjuder jag mig att säga något litet om detta efter intervjun. Överlag bemödar jag mig om att ha en icke-vetande och problematiserande attityd i förhållande till de frågor som tas upp i intervjuerna.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Datainsamling

Filed under 08-Metod

Analys

Ljudfilerna spelas upp i programmet Audacity 1.2.6. och transkriberas ordagrant i Word. Samtalen skrivs ut i sin helhet med informantens svar och mina frågor som en löpande text. Varje intervju resulterar i ett textdokument om cirka trettio A4-sidor. De transkriberade intervjuerna kodas därefter i programmet ATLAS.ti som är speciellt framtaget för kvalitativ forskning. För att strukturera materialet tillämpas tematisk analys (Hayes, 2000; Langemar, 2005). En första genomgång av intervjumaterialet resulterar i en mer neutralt beskrivande, induktivt strukturerad resultatdel, där cirka 110 koder vartefter faller ut i åtta teman (Bakgrund och relationer; Ideologisk hemvist och praktik; Gud eller en större, ordnande instans; Öde och livslagar; Vetande och tro; Hälsa, ohälsa och vård: Etablissemang och samhälle, samt Framtid och visioner). Denna första genomgång utgör sedan grund för den kombinerade resultat- och diskussionsdelen som är i högre grad deduktivt strukturerad och där sju realitetsdomäner inspirerade av Werbart (1996, 2000) läggs som ett raster över materialet.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Analys

Filed under 08-Metod

Presentation

Citaten återges ordagrant, med småord och uttryck. Talspråkskaraktären har behållits. Starkt betonade ord skrivs med versaler. I citaten markerar tre punkter en paus. Tre punkter inom hakparentes markerar att text utelämnats. Text inom hakparenteser är mina egna repliker, som i vissa fall har tagits med för att sammanhanget ska bli begripligt. Vissa karaktäristiska uttryck har ibland lånats över till den löpande texten, då dessa upplevts kunna ge färg åt och bidra till framställningen. Dessa ord eller uttryck är då satta inom citationstecken. Ibland när det är uppenbart att personen använt ett felaktigt, likalydande ord har det ordet bytts ut utan att ändringen markerats. Detsamma har i ett fåtal fall gjorts när ett ord, oftast ett bindeord, av allt att döma utelämnats av respondenten och det upplevts som att detta alltför mycket skulle påverka läsbarheten. På några ställen har för informanten personliga uppgifter ändrats eller anonymiserats.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Presentation

Filed under 08-Metod

Etiska överväganden

En knapphändig presentation av deltagarna har att göra med att dessa i flera fall representerar små subgrupper. Vissa begrepp och resonemang kan antas vara lätt igenkännbara för den med samma referensramar som informanten och det har därför upplevts som extra viktigt att skydda informanternas identitet. Att visa respekt för individens religiösa övertygelse (Psykologförbundet.se) bör gälla även i en sådan här studie. I någon mån blir detta en balansgång då ambitionen med studien är att reflektera kring svarsmaterialet och att eventuellt kunna värdera eller framlägga normativa synpunkter.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Etiska överväganden

Filed under 08-Metod