Tag Archives: gnosticism

Uppkomst och bakgrund

Hammer (2004) skriver att de religiösa eller andliga influenserna går att spåra tillbaka till romantiken som var en motrörelse till upplysningen. Mesmerism, romantisk panteism, spiritism och ockultism är företeelser från den epoken som på olika vägar kommit att bidra till denna moderna andlighet. Sjödin (2002) lyfter även han fram kopplingen till romantiken i början av 1800-talet. Kärfve (1998) menar att new age rentav fångat upp eller förvaltar tankegångar som går tillbaka på gnosticismen, en rörelse som var levande vid tiden för kristendomens uppkomst.

Vanligt (Frisk, 2007a; Rotstein, 1997; Wikström, 1998) är dock att förlägga startpunkten för new age till slutet av 1960- och början av 1970-talet. Olika religiösa och psykologiska strömningar förenades då med den utopiska och samhällskritiska ungdomsrörelse som uppstått på den amerikanska västkusten med bland annat kampen för de svartas rättigheter, hippiekulturen, motståndet emot USA:s inblandning i Vietnamkriget och ett ifrågasättande av de ideal som fanns för familjebildning. Epoken porträtterades i Milos Formans film ”Hair” (Butler, Greenhut, Persky & Forman, 1979). Titeln på sången ”Age of Aquarius” som inleder filmen syftar på den astrologiska föreställningen att mänskligheten står på tröskeln till Vattumannens tidsålder. Ferguson (1982, refererat i Wikström, 2008) menar att tvåtusen år av krig och mörker då kommer att vara till ända och att en lika lång period av fred och kärlek väntar.

Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Uppkomst och bakgrund

Filed under 02-Introduktion

Uppkomst och bakgrund

Hammer (2004) skriver att de religiösa eller andliga influenserna går att spåra tillbaka till romantiken som var en motrörelse till upplysningen. Mesmerism, romantisk panteism, spiritism och ockultism är företeelser från den epoken som på olika vägar kommit att bidra till denna moderna andlighet. Sjödin (2002) lyfter även han fram kopplingen till romantiken i början av 1800-talet. Kärfve (1998) menar att new age rentav fångat upp eller förvaltar tankegångar som går tillbaka på gnosticismen, en rörelse som var levande vid tiden för kristendomens uppkomst.
Vanligt (Frisk, 2007a; Rotstein, 1997; Wikström, 1998) är dock att förlägga startpunkten för new age till slutet av 1960- och början av 1970-talet. Olika religiösa och psykologiska strömningar förenades då med den utopiska och samhällskritiska ungdomsrörelse som uppstått på den amerikanska västkusten med bland annat kampen för de svartas rättigheter, hippiekulturen, motståndet emot USA:s inblandning i Vietnamkriget och ett ifrågasättande av de ideal som fanns för familjebildning. Epoken porträtterades i Milos Formans film ”Hair” (Butler, Greenhut, Persky & Forman, 1979). Titeln på sången ”Age of Aquarius” som inleder filmen syftar på den astrologiska föreställningen att mänskligheten står på tröskeln till Vattumannens tidsålder. Ferguson (1982, refererat i Wikström, 2008) menar att tvåtusen år av krig och mörker då kommer att vara till ända och att en lika lång period av fred och kärlek väntar.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Uppkomst och bakgrund

Filed under 0-Diverse

Typer av andliga världsåskådningar

De psykologiska forskarna är oeniga om huruvida det finns en förhöjd nivå av psykisk ohälsa i gruppen nyandliga. Granqvist och Hagekull (2001) som fann tecken på detta hade rekryterat sina respondenter ur new age-miljöer i en storstad. Farias et al. (2005) som inte fann sådana tecken hade forskat bland annat på engelska druider. En möjlig orsak till detta utfall kan vara att det i själva verket rör sig om olika grupper.

För det andliga området saknas en samsyn kring vad som är relevanta avgränsningar och hur olika varianter bör benämnas. Frisk (2007b) föreslår utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv att forskarna borde tar hjälp av statistiska metoder för att på så vis komma fram till en passande indelning. Detta verkar angeläget att försöka åstadkomma. Dock kan olika dicipliner behöva olika modeller och vad som kan visa sig vara en relevant indelning för religionsvetenskapliga behov behöver inte nödvändigtvis överensstämma med den indelning som vore mest belysande eller användbar för psykologiska ändamål.

Granqvist (2014) lyfter fram skillnader i gudsförhållande eller gudsbild vilket sannolikt är en betydelsefull variabel att beakta. Det kan inte uteslutas att respondenterna exempelvis i Farias et al. (2005) som nämns ovan hade en anknytningsliknande relation till själva naturen, vilket skulle kunna förklara varför resultatet av den undersökningen avvek från exempelvis Granqvist och Hagekull (2001).

Föreliggande studie har undersökt hur intervjupersonerna förhöll sig till människans existentiella villkor, så som dessa kan formuleras utifrån psykoanalysen, vilket eventuellt är en annan variabel som kan ge ett bidrag till en psykologiskt relevant indelning av nyandlighet eller andlighet över huvud taget.

Förekomsten av glapp i tankesystemet (Hammer, 2004) är en möjlig tredje sådan variabel. På grund av bristande förkunskaper inkluderades exempelvis ett par personer i föreliggande studie som egentligen hade en mer gnostisk livssyn. Dessa personer omfattade visserligen tankarna om reinkarnation, karma och individens fullkomning, men på ett lite annorlunda vis. Detta blev uppenbart först sent i analysarbetet. Ett intryck är att respondenterna med en gnostisk världsåskådning svarat mer eftertänksamt och i någon mening mer ”religiöst” än de övriga, när det handlat om guds roll, tankens makt, individen kontra kollektivet, den eventuella progressionen i utvecklingen, med mera. De verkade kort sagt ha ett större sådant glapp i sin tankevärld. Gnosticismen förefaller att psykologiskt sett vara ett mellanting mellan traditionell religion och nyandlighet.
 
Länk till uppsats

Kommentarer inaktiverade för Typer av andliga världsåskådningar

Filed under 18-Avslutande diskussion