Browsed by
Etikett: nyandlighet

Sökaren 1964-2008

Sökaren 1964-2008

SÖKAREN gavs ut mellan 1964-2008. Redaktör var Sven Magnusson o han jobbade med tidskriften in i det sista. Innehållet spretade åt alla möjliga håll, men Magnusson kändes hederlig, slet vid rodret o försökte styra sitt skepp så rakt det nu gick.

Här är ett minnesord över honom ur Dagens Nyheter 13 augusti 2008: https://bit.ly/2WXLlXq (betalvägg) och ett annat, av författaren Håkan Blomqvist ur tidskriften UFO-Aktuellt 2/08, återgivet på journalisten Clas Svahns blogg: “Sven Magnussons balanserade men kritiska skärpa retade många och han fick ta emot åtskillig kritik både av ‘troende’ och skeptiker. […] Han ansåg att dialogen mellan företrädare och motståndare var viktig.”
http://csblogg.ufo.se/csblogg3/?p=4562

“Har du ett seriöst intresse för alternativ tro, mystik, parapsykologi, gränslandet, personlig utveckling, levnadsvisdom och livets mening, så läs Sökaren, en oberoende tidskrift för livsfrågor.” Så presenteras Sökaren på Tidskrift.nu – Sveriges kulturtidskrifter. Här finns även en innehållsförteckning som täcker de sista åren: https://bit.ly/31NPhxQ

Det mest omfattande arkivet för Sökaren, med flera slags register och med länkar till många gamla artiklar, finns dock här: https://bit.ly/2N4OeGg

Nya religioner och alternativ andlighet (SR)

Nya religioner och alternativ andlighet (SR)

“Nyandlighet, alternativandlighet, nyreligiositet, new age – kärt barn har många namn. Det finns uppdaterade versioner av 1800-talets teosofi och religioner som scientologi, Hare Krishna och satanism.

Människor och tro låter Per Faxneld religionsvetare från Södertörns högskola resonera om saken och Människor och tros reporter Julia Wiraeus funderar över teosofismen som inspirerat många nya religioner och framför allt antroposofin. Hon träffar även teosofen och “Mystikern på Karlaplan” Perti Spets. “

(Människor och tro, SR, 6 juli 2018)

Du kan lyssna på programmet här

Psykologiska perspektiv av nyandlighet (SR)

Psykologiska perspektiv av nyandlighet (SR)

“Tarotläsning på företagsfesten, en kristall i fickan eller meditation på lunchen. Om den andliga vågen och de som söker en större mening med tillvaron.”

Professorn Pehr Granqvist i Kropp & Själ i radions P1 den 15 maj, där han pratar om nyandlighet ur ett psykologiskt perspektiv. Att den nyandliga föreställningsvärlden erbjuder en känsla av “kontroll” över en oberäknelig eller hotfull verklighet (extra lockande för den som upplevt trauman, nyckfullhet eller grav försummelse under sin uppväxt) är ett av de resonemang han för. David Thurfjell, religionsvetare och Sanna Samuelsson, journalist, m fl, medverkar också.
https://www.psychology.su.se/om-oss/nyheter/psykologiska-perspektiv-av-nyandlighet-1.385750

Introduktion

Introduktion

Flera oberoende undersökningar på senare år har kunnat visa att svensken hyser en mängd föreställningar om tillvaron som vetenskapen inte kan belägga. Acceptansen eller intresset för sådant som reinkarnation, varsel, astrologi, telepati och kommunikation med avlidna anhöriga är stor (Boström, 2008, 16 juli; Centrum för Samtidsanalys, 2009, februari; Sjödin, 2002). Resultaten är likartade i andra västländer, som USA (Harris Interactive, 2013, december) och Storbritannien (Ipsos MORI, 2012).

Medan flera av de föreställningar och fenomenen som adresseras i dessa undersökningar överlappar med vad som brukar kallas vidskepelse och torde ha kunnat samexistera med den länge dominerande religionen så är till exempel reinkarnation en jämförelsevis exotisk föreställning i en kristen kulturkrets. I de undersökningar som nämns ovan får tanken att individen ska återfödas i en ny fysisk kropp stöd av cirka var fjärde tillfrågad. Hammer (2004) skriver att ”[p]å bara fyrtio år har reinkarnation gått från att vara en uppfattning spridd bland medlemmarna i några teosofiska och ockultistiska kretsar till att bli en av vår tids mest allmänt omfattade religiösa föreställningar” (s. 203).
Det är förmodligen möjligt att bejaka påståendena i dessa undersökningar med olika grad av allvar, övertygelse eller infärgning. För några utgör sådana tankar delar av en mer eller mindre sammanhängande livsfilosofi, som de identifierar sig med och är beredda att argumentera för, medan de för andra inte har samma centrala betydelse. Geels och Wikström (2006) föreslår en uppdelning i kunder, sökare och kärntrupp, där de senare i högre grad omfattar vissa föreställningar som en genomtänkt världsåskådning. När reinkarnationstanken och liknande är delar av ett sammanhängande tankesystem tangerar det vad som brukar kallas new age och delar av den så kallade nyandligheten (Frisk, 1998). Hur detta område bör avgränsas eller benämnas råder det delade meningar om. Frisk (2007b) föreslår att forskarna börjar om från grunden och med statistiska medel kommer fram till lämpliga kategorier.

I föreliggande studie används ”nyandlighet”, ”den nya andligheten”, ”new age”, med flera benämningar, synonymt. Vad som avses är en i stort sett oorganiserad andlighet med en individualistisk, progressiv syn på reinkarnation och karma, liksom med en föreställning om att människan steg för steg utvecklas mot emotionell och kognitiv fullkomning.

Översikt Uppsats

Introduktion

Introduktion

Flera oberoende undersökningar på senare år har kunnat visa att svensken hyser en mängd föreställningar om tillvaron som vetenskapen inte kan belägga. Acceptansen eller intresset för sådant som reinkarnation, varsel, astrologi, telepati och kommunikation med avlidna anhöriga är stor (Boström, 2008, 16 juli; Centrum för Samtidsanalys, 2009, februari; Sjödin, 2002). Resultaten är likartade i andra västländer, som USA (Harris Interactive, 2013, december) och Storbritannien (Ipsos MORI, 2012).

Medan flera av de föreställningar och fenomenen som adresseras i dessa undersökningar överlappar med vad som brukar kallas vidskepelse och torde ha kunnat samexistera med den länge dominerande religionen så är till exempel reinkarnation en jämförelsevis exotisk föreställning i en kristen kulturkrets. I de undersökningar som nämns ovan får tanken att individen ska återfödas i en ny fysisk kropp stöd av cirka var fjärde tillfrågad. Hammer (2004) skriver att ”[p]å bara fyrtio år har reinkarnation gått från att vara en uppfattning spridd bland medlemmarna i några teosofiska och ockultistiska kretsar till att bli en av vår tids mest allmänt omfattade religiösa föreställningar” (s. 203).
Det är förmodligen möjligt att bejaka påståendena i dessa undersökningar med olika grad av allvar, övertygelse eller infärgning. För några utgör sådana tankar delar av en mer eller mindre sammanhängande livsfilosofi, som de identifierar sig med och är beredda att argumentera för, medan de för andra inte har samma centrala betydelse. Geels och Wikström (2006) föreslår en uppdelning i kunder, sökare och kärntrupp, där de senare i högre grad omfattar vissa föreställningar som en genomtänkt världsåskådning. När reinkarnationstanken och liknande är delar av ett sammanhängande tankesystem tangerar det vad som brukar kallas new age och delar av den så kallade nyandligheten (Frisk, 1998). Hur detta område bör avgränsas eller benämnas råder det delade meningar om. Frisk (2007b) föreslår att forskarna börjar om från grunden och med statistiska medel kommer fram till lämpliga kategorier.

I föreliggande studie används ”nyandlighet”, ”den nya andligheten”, ”new age”, med flera benämningar, synonymt. Vad som avses är en i stort sett oorganiserad andlighet med en individualistisk, progressiv syn på reinkarnation och karma, liksom med en föreställning om att människan steg för steg utvecklas mot emotionell och kognitiv fullkomning.